Jag vill ha en havreboll, nej 10 havrebollar!!!

Ok, jag kan inte sluta att stirra på havrebollarna som ligger i kylen. Det var förmodligen ett misstag att köpa med. Jag har lovat mig själv att ska ska försöka leva ganska som vanligt denna graviditeten, ganska som jag gjorde innan jag blev gravid (när det gäller mat). Min inställning när det gäller mat är allting med måtta . Jag tycker om att äta mycket men äter sunt och balanserat. Jag älskar mat! Jag har klart mer aptit nu när jag är gravid och ibland får jag världens sug. Jag har generellt klarat mig bra från tokiga infall, snarare haft saker jag absolut inte har velat äta som tex stora köttbitar (som jag annars älskar) men idag slog det till med besked. Jag brukar unna mig det jag vill ha så länge det är i lagom doser och inte för ofta. Problemet är att jag just nu vill sätta i mig alla 12 havrebollarna som ligger i förpackningen och det är inte att unna sig, det är att grissvulla:). Min första graviditet ”unnade jag mig” det jag ville och hur mycket jag ville de första två månaderna. Vadå, jag var ju gravid trots allt, det hörde till. Det var inte innan jag gick till barnmorskan som meddelade mig  jag hade gått upp 6 kilo som jag insåg att om jag fortsätter på samma sätt graviditeten igenom kommer det vara en dubbelt så stor Vivianne som kommer ligga inne på förlossningen . Nej, man ska inte glömma att det finns ett liv efter graviditeten och man vill nog ogärna hamna i en situation där man knappt känner igen sig själv när det är över.  Det är inte svårt att tryck ai sig 12 havrebollar när suget ligger på, det är dästa svårare att  bli av med all energi som följer med dem. Man kan inte ha graviditeten som ursäkt, faktum är att kroppen kräver marginellt med extra näring under denna process. Resten är upp till en själv. Självklart tycker jag att man ska ge efter ibland. Det är tillräckligt att vara gravid i sig, att dessutom behöva hantera alla matsug och aldrig ge efter är bara förryckte och inte rättvist någonstans. Mitt problem just nu är att jag redan har ätit 2 havrebollar och det känns som att jag knappt har tagit en tugga på dem…

Helt galet vilket sug! Nej, nu tar jag en till (en sista) och tvingar mig själv sen att ta ett äpple istället om suget inte skulle ge med sig. Problemet är att inget kan ersätt suget, man kan inte lura kroppen. Jag vet också att jag inte i längden skulle må bra av det som jag vill göra i stunden. Får hålla tummarna att detta sug är en engångsföreteelse och inget jag kommer behöva hantera ofta.

IMG_1645IMG_1631

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s