Mindre rädd och orolig med andra barnet.

Jag måste säga att jag känner mig mindre rädd och orolig att hantera Sasha än vad jag gjorde med Antonia. Känner mig lugnare, mer säker . Känns skönt att ha den inställningen. Med Antonia var jag rädd att nästan ha sönder henne i början. Samtidigt har även oron för att hantera två barn, (arbetet uppmärksamheten och allt annat) lagt sig och jag känner mig ganska lugn inför det också. Jag kanske kommer få äta upp mina ord men just nu känns det som att jag kommer få ihop det bra. Givetvis kommer det komma tuffa stunder och det kommer ta mer tid och energi men det oroar mig inte så mycket ändå. Kanske är det för att jag har tänkt på det så mycket och så länge att det har lagt sig nu. Vi får väl se…….

Kroppen efter en förlossning

Min kropp känns som att jag har gått en boxningsmatch på 20 ronder idag. Jag är öm exakt överallt, i alla muskler . Känner mig lite som platsen där ett stort slag nyss utspelades , sliten men ändå glad och förvånadsvärt pigg ändå. Hela kroppen signalerar att man ska vara extra snäll mot den nu och ta det lugnt. Rörelserna går extra långsamt och görs mer försiktigt. Det är viktigt att man är lyhörd för det och tar hand om sig själv. Också låter sin eventuella man ta hand om en. Sviterna efter förlossningen kommer pågå ett tag , kroppen har trots allt utsatts för en jätte grej och det är mycket påfrestande. Nu ska man börja återhämta sig och låta det ta den tid som behövs. Ingen  stress, då kommer man också ha chansen att kunna komma tillbaka som mest.

Sömn för nyblivna mammor

Jag har glömt bort hur det känns att vara uppe halva natten och amma, mysa , byta blöja,  trösta. Nu när Antonia är så pass gammal har jag åter vant mig vid att sova bra men det är stor skillnad på hur jag hanterar Sashas sömnlösa nätter och hur jag hanterade Antonias. Skillnaden är att min kropp behöver mindre sömn nu än vad den gjorde tidigare. Det i kombination med att jag ändå vaknar på natten då och då ( som man gör som småbarnsförälder) gör att denna förändring inte blir en chock för kroppen.Jag märker att jag vänjer mig vid henne ännu snabbare än vid Antonia. Ser henne mer som än liten person, flicka på en gång. Jag har trots allt gjort detta förut  och  jag vet vad som väntar.  Då var det ännu mer surrealistiskt , nästan en liten Alien som låg framför mig som jag ville beskydda och ta hand om:). Ser så mycket fram emot att träffa Antonia idag . Få hålla om henne och bevittna hennes första möte med Sasha. Det är otroligt vilken värme som sprider sig i mig när jag tittar på min nya dotter, vad snabbt känslor börjar växa.